Ödem & fibroser vid venösa bensår

Varje arbetsdag bjuder på nya utmaningar för våra sjuksköterskor. En av de svårare utmaningarna är behandling av bensår. Enligt en rapport från SBU1 ökar dessutom andelen svårbehandlade sår och beräknas ta ca 2-4% av all hälso- och sjukvårdsbudget i anspråk.

Orsakerna bakom ett bensår kan vara många, men beror ofta på en nedsatt förmåga i vensystemet. Ofta är bensår även förknippade med ödemproblematik och ibland även fibrotisk vävnad. Betydelsen av att reducera eventuella ödem och mjuka upp fibrotisk vävnad är avgörande för att nå ett lyckat behandlingsresultat. Detta kommer med stor sannolikhet även att förbättra livskvaliteten för de drabbade under läkningsperioden. Låt oss utforska detta ämne närmare.

Venösa sår

För sjuksköterskor är det ingen hemlighet att venösa sår kan vara knepiga att behandla. Dessa sår uppstår ofta i området kring ankeln och kan ge upphov till smärta, obehag och minskad rörlighet. En annan utmaning vid behandling av bensår är att såren kräver regelbunden och konsekvent behandling, vilket kan vara utmanande i en bransch där samma patient kan komma att behandlas av olika sjuksköterskor. En patient som en gång utvecklat ett bensår kommer alltid att ligga i riskzon för att såret ska komma tillbaka. En livsstilsförändring med daglig användning av medicinsk kompression är därför avgörande för ett lyckat behandlingsresultat under lång tid.

Finns det ödem i området?

För att förstå betydelsen av ödemreducering måste vi ta en närmare titt pa dess roll i det venösa bensåret. Hos patienter med kronisk venös insufficiens, där venerna i benen har svårt att effektivt transportera blodet tillbaka till hjärtat, uppstår snabbt problem. Blod ansamlas i de nedre extremiteterna och skapar ett ökat tryck i venerna. Detta tryck kan leda till läckage av vätska, proteiner och blodkomponenter i den omgivande vävnaden. Ödemet hindrar näring och syre från att nå fram till huden som blir tunn och skör. I kombination med det ökade trycket från ödemet anses risken för ett bensår vara stor³.

Vikten av att reducera ödemet

Finns det ett ödem i sårområdet är det därför nödvändigt att reducera ödemet så mycket som möjligt. Ett obehandlat ödem kan på sikt ge upphov till inflammation och förhardnad vävnad, så kallade fibroser, i området vilket har en ytterligare försvårande inverkan. Att reducera ödemet och samtidigt mjuka upp eventuella fibroser är en nyckelfaktor för en framgångsrik sårläkning. Genom att minska mängden vätska i den omgivande vävnaden avlastas trycket i venerna. Detta underlättar transporten i venerna och minskar risken för ytterligare skada. Viktigt att papeka är att detta i sin tur innebär en mindre tyngd~ och obehagskänsla för patienten. När ödemet minskar, ökar möjligheten för att näring och syre når fram till det drabbade området vilket minskar risken för vävnadshypoxi och vävnadsdöd.

Vad har patientens livskvalitet för betydelse?

Mindre smärta, tyngdkänsla och obehag i benen innebär självklart en högre livskvalite i sig. Men ökar också möjligheterna för patienten att bli mer aktiv, och att delta i ett socialt sammanhang. Att gå och stå aktiverar dessutom vadmuskulaturen på ett naturligt sätt, vilket är ett effektivt sätt att hjälpa ventransporten att fungera bättre.

Nya smarta bandage med kontrollsystem

Kompressionsbehandling via bandagering är det mest beprövade och effektivaste sättet att reducera ödem på. Det innebär att bandage med olika elastiska egenskaper appliceras på benet i syfte att strama åt ödemet. Det är lättare sagt än gjort. Bandagen måste appliceras med tillräckligt tryck samtidigt som kompressionen måste ha ett gradvis avtagande tryck upp längs benet. Annars riskerar man att strypa cirkulationen och orsaka ytterligare problem.
I en studie4 frän 2009 kunde man se att även erfarna sjuksköterskor applicerade bandage med stora variationer i tryck. Läget försväras ytterligare av att samma patient ofta kan behandlas av flera sjuksköterskor, som var och en har sitt sätt att linda på. Detta leder till en inkonsekvent behandling som kan ha en försämrande effekt på läkningsprocessen.

För att åstadkomma bästa möjliga ödem-reducering måste bandaget lindas på rätt sätt. Inte bara behöver det dras åt tillräckligt hårt, det behöver också överlappa på ett korrekt sätt vid själva lindningen. För lite överlappning leder till lägre tryck medan för mycket överlappning innebär högre tryck. För att underlätta för sjuksköterskor att linda konsekvent och korrekt med rätt avtagande tryck krävs mycket tålamod och övning. Det finns även smarta hjälpmedel på marknaden, som kort-och långsträcksbandage med tryckta mönster som dels visar när rätt tryck har applicerats, dels hur bandagen ska överlappas för att rätt graderat tryck ska bibehållas längs hela underbenet. På så vis kommer trycket alltid att vara korrekt och konsekvent, oavsett vem som lindar patienten.

Ödemdrivande struktur ger oöverträffad reduktion

En helt ny metod som med stor framgång börjat användas i Storbritannien är bandagering i kombination av så kallat ödemdrivande strukturerat material. I Sverige  används dessa material främst vid behandling av lymfödem men de har även visat sig ha mycket fin effekt på andra typer av ödem. Den ledande produkten pä den svenska marknaden har integrerade kuber inneslutna i ett lätt elastiskt material. Det som gör materialet unikt är att strukturen, kuberna, är placerade på ett till synes helt ostrukturerat sätt. Vissa kuber pekar uppåt, andra nedåt och är dessutom vridna åt olika häll. Den oregelbundna placeringen av kuberna skapar en effektiv mikromassage där vätska under kuber med högre tryck pressas undan till områden med lägre tryck. Mobiliseringen stimulerar bland annat lymfsystemets kollektorer vilket sätter fart på hela lymfsystemet.

Det kubformade materialet, Mobiderm, har prövats i 13 medicinska studier med mycket goda resultat. En av studierna visade tydligt materialets förmåga att snabbt reducera ödem. I studiens delades kvinnor med sekundärt lymfödem i ena armen in i tvä grupper. Båda grupperna lindandes med skyddande bomullsbandage mot huden och kompressionsbandage ytterst. Skillnaden var att den ena gruppen fick ett mellanlager med normalt polstringsbandage medan den andra gruppen i stället fick ett lager av srukturerat Mobiderm-bandage. Resultatet visade att gruppen med strukturerat bandage erhöll dubbelt så bra ödemreducering.

En sjuksköterska i Storbritannien får en idé

Förutom vid ödemreducering används strukturerade material även för att luckra upp fibrotisk vävnad. Att ett strukturerat material kunde lämpa sig utmärkt även vid behandling av bensår med ödem insåg därför Julie Stanton, Chefssjuksköterska Sår- och Lymfödem vid Pioneer Community i Storbritannien. Genom att inkludera ett ödemdrivande strukturmaterial och därigenom bearbeta ödemen hos bensårspatienter på samma sätt som hon brukade behandla lymfödem kunde hon se stora förbättringar, särskilt hos de patienter som ansågs lida av särskilt svårbehandlade bensår. De hade ofta större ödem och även fibrotisk vävnad. Julie har hittills sammanfattat sina erfarenheter i ett antal artiklar i Journal of Community Nursing2 och föreläst om sina erfarenheter vid ett flertal tillfällen.

Framtiden

Det råder ingen tvekan om att våra sjuksköterskor befinner sig i en tuff situation, särskilt efter covidpandemin och det nuvarande ekonomiska läget. Trots det arbetar de enträget och hårt för att ge bästa möjliga vård åt våra patienter. Då är det viktigare än någonsin att använda smarta material och behandlingsmetoder SOR:l sparar tid och pengar, som inte bara förenklar våra sjuksköterskors arbetssituation utan även våra patienters livssituation. I kombination med hälsosam motion, kost och en aktiv livsstil råder det ingen tvekan om att vi kan ge bensåren en tuff match.